Tryckeriskolan

En praktisk uppslagsbok för tryck och grafisk produktion

Tryckvärlden innehåller många färgsystem, material, filformat och tekniska uttryck. Det kan därför vara svårt att veta hur ett original ska förberedas, vilken tryckmetod som passar bäst eller varför färgen på skärmen inte alltid ser likadan ut på den färdiga produkten.

I Sibon Productions Tryckeriskola förklarar vi vanliga begrepp inom grafisk produktion på ett enkelt och praktiskt sätt. Guiden är framtagen för företag, designers, marknadsavdelningar, restauranger, hotell, återförsäljare och andra som beställer produkter med eget tryck.

Här hittar du information om bland annat:

• CMYK, RGB och Pantone
• färgkonvertering och färgtoner
• vektorgrafik och pixelgrafik
• upplösning och bildkvalitet
• utfall, säkerhetsmarginaler och skärmärken
• filformat och tryckfärdiga PDF-filer
• papper, kartong och andra material
• digitaltryck, offsettryck och screentryck
• foliering, prägling, laminering och lack
• stansning, bigning, falsning och perforering
• korrektur och färgkontroll

Färger i tryck

Färg är en av de viktigaste delarna av en grafisk produktion. Samtidigt är färg också en av de vanligaste orsakerna till missförstånd.

En färg kan se olika ut beroende på:

• bildskärmens inställningar
• färgprofilen i dokumentet
• tryckmetoden
• materialets färg och yta
• belysningen där produkten betraktas
• om färgen trycks som CMYK eller dekorfärg
• om materialet är vitt, färgat, blankt, matt eller transparent

En digital skärm och en tryckpress återger färger på olika sätt. Därför går det inte att garantera att en färg som visas på en datorskärm blir exakt likadan i tryck.

RGB

RGB står för:

• R – Red, röd
• G – Green, grön
• B – Blue, blå

RGB används huvudsakligen för digitala skärmar, webbplatser, mobiltelefoner, TV-apparater och digital annonsering.

Systemet bygger på ljus. När rött, grönt och blått ljus blandas med full styrka skapas vitt ljus. RGB kan återge många starka och lysande färger som inte alltid kan reproduceras med vanliga tryckfärger.

En RGB-bild kan därför se klarare och mer intensiv ut på skärmen än när den konverteras till CMYK.

När används RGB?

RGB passar för:

• webbplatser
• sociala medier
• presentationer
• digitala annonser
• bilder som endast ska visas på skärm
• video och digital publicering

RGB bör normalt inte användas som slutligt färgläge i ett tryckoriginal om produktionen ska ske med CMYK.

CMYK

CMYK är det vanligaste färgsystemet för fyrfärgstryck.

Förkortningen står för:

• C – Cyan
• M – Magenta
• Y – Yellow, gul
• K – Key colour, vanligtvis svart

Vid CMYK-tryck kombineras små rasterpunkter av dessa fyra färger för att skapa olika nyanser och bildmotiv. Till skillnad från RGB bygger CMYK på färg som appliceras på ett material och betraktas genom reflekterat ljus.

CMYK används bland annat för:

• broschyrer
• kataloger
• förpackningar
• etiketter
• menyer
• servetter
• papperspåsar
• affischer
• livsmedelspapper
• kartonger
• fotografiska motiv

Konvertering från RGB till CMYK

När en RGB-fil konverteras till CMYK kan vissa starka färger förlora lyster. Det gäller särskilt:

• neonfärger
• mycket intensivt grönt
• starkt blått
• lysande orange
• klara turkosa toner

Det beror inte nödvändigtvis på ett fel i filen eller trycket. Färgerna ligger helt enkelt utanför det färgomfång som vanlig CMYK-produktion kan återge.

Därför bör konverteringen göras och kontrolleras innan originalet skickas till produktion.

Verktyg för RGB till CMYK

För en enkel uppskattning kan följande konverterare användas:

https://codebeautify.org/rgb-to-cmyk-converter

Ange färgens RGB-värden för att få ett föreslaget CMYK-värde. Verktyget kan användas som vägledning, men resultatet är inte en bindande färgstandard. Den slutliga färgåtergivningen påverkas fortfarande av färgprofil, tryckmetod och material. Verktyget beskriver själv sin funktion som en konvertering av RGB-värden till CMYK-värden.

Pantone och PMS

Pantone Matching System, ofta förkortat PMS, är ett system med standardiserade färgrecept och färgkoder.

Till skillnad från CMYK kan en Pantone-färg blandas som en separat färg innan den appliceras på produkten. Den kallas därför ofta dekorfärg, spot color eller specialfärg.

Pantone används när:

• logotypens färg är särskilt viktig
• samma färg ska användas i flera produktioner
• en färg är svår att återge med CMYK
• en jämn färgyta önskas
• produkten trycks med en eller ett fåtal färger
• metallic-, neon- eller andra specialfärger används

Dekorfärger kan också minska risken för synliga rasterpunkter och färgmisspass i mindre texter och logotyper.

Pantone Coated och Pantone Uncoated

Pantone-färger anges ofta med ett nummer följt av exempelvis C eller U.

C – Coated

Används som referens för bestrukna och slätare material, exempelvis:

• bestruket papper
• blankt papper
• mattbestruket papper
• vissa etikettmaterial
• laminerade ytor

U – Uncoated

Används som referens för obestrukna och mer absorberande material, exempelvis:

• obestruket papper
• naturpapper
• kraftpapper
• kartong med öppen yta

Samma färgkod kan upplevas olika på bestruket och obestruket material eftersom materialets ytstruktur och absorptionsförmåga påverkar färgen.

Hitta en Pantone-färg

Pantones officiella färgsökning kan användas för att söka efter och jämföra färger:

https://www.pantone.com/color-finder

Det är bäst att välja Pantone-färg med hjälp av en fysisk, aktuell Pantone-färgguide. En färg som visas på en vanlig datorskärm ska endast betraktas som en digital representation.

Bildskärmens kalibrering, ljusstyrka och färgprofil påverkar hur färgen visas.

Konvertera CMYK till Pantone eller färgton

Det finns digitala verktyg som föreslår en färgton eller Pantone-liknande färg utifrån ett CMYK-värde.

CMYK till färgton

https://codebeautify.org/cmyk-to-colortone-converter

Verktyget söker efter närliggande namngivna färgtoner och visar uppskattade färgavstånd. Tjänsten upplyser själv om att resultatet är en inofficiell approximation och inte en officiell Pantone-matchning.

CMYK till närmaste Pantone-färg

https://pantonecolors.net/cmyk-to-pantone

Denna typ av konverterare kan vara användbar för att hitta ett första färgförslag. Resultatet ska dock alltid betraktas som en uppskattning.

En CMYK-färg och en Pantone-färg byggs upp på olika sätt. Det finns därför inte alltid en exakt Pantone-motsvarighet till ett CMYK-värde.

Viktigt om färgkonverterare

Digitala färgkonverterare är bra hjälpmedel för:

• inspiration
• preliminära färgval
• jämförelse av färgvärden
• kommunikation mellan kund och designer
• framtagning av ett första färgförslag

De ersätter däremot inte:

• en fysisk Pantone-guide
• ett materialprov
• ett tryckprov
• en kalibrerad arbetsmiljö
• en produktspecifik färgbedömning

Ange därför alltid vilken färg som är viktigast och om färgen ska betraktas som en ungefärlig riktlinje eller som ett särskilt färgkrav.

HEX-färger

HEX är ett färgformat som främst används på webbplatser och i digital design.

En HEX-kod kan exempelvis se ut så här:

#1A73E8

HEX beskriver en RGB-färg och är därför inte en tryckfärg i sig. En HEX-kod behöver konverteras till CMYK eller bedömas mot en Pantone-färg innan den används i tryckproduktion.

Precis som vid annan färgkonvertering kan färgens utseende förändras efter konverteringen.

Färgprofiler och ICC-profiler

En färgprofil beskriver hur färger ska tolkas och återges av en viss enhet eller i en viss produktionsprocess.

Olika bildskärmar, skrivare, kameror och trycksystem kan arbeta med olika färgprofiler. Ett färghanteringssystem försöker skapa en så konsekvent färgåtergivning som möjligt mellan dessa enheter.

Vanliga profiler kan exempelvis vara:

• sRGB
• Adobe RGB
• Fogra-profiler
• ISO Coated-profiler
• produktspecifika ICC-profiler

Vilken profil som ska användas beror på produkt, tryckmetod, material och producentens tekniska krav.

Använd inte automatiskt samma färgprofil till alla typer av produkter. En tryckfil för bestruket papper kan kräva andra inställningar än en fil för textil, plast, servetter, förpackningar eller storformat.

Färg på olika material

Samma färgvärde kan ge olika resultat på olika material.

Vitt material

Ett vitt underlag ger vanligtvis den tydligaste och renaste färgåtergivningen eftersom färgen reflekteras mot en neutral bakgrund.

Brunt kraftpapper

Brunt kraftpapper påverkar alla tryckta färger. Ljusa färger kan bli mörkare, varmare eller mindre intensiva.

Vitt tryck kan kräva en separat vit tryckfärg och är inte möjligt med alla tryckmetoder.

Färgat material

Materialets grundfärg blandar sig visuellt med tryckfärgen. En blå logotyp på ett gult material kan därför få ett grönare intryck.

Transparent material

På transparent plast eller film kan färgen upplevas svagare. En vit undertrycksfärg kan behövas för att ge motivet rätt täckning.

Obehandlat naturmaterial

Trä, kork, bomull, återvunnet papper och andra naturmaterial kan ha naturliga variationer i färg och struktur. Detta påverkar både tryckets jämnhet och den visuella färgåtergivningen.

Djupsvart och vanlig svart

I CMYK består vanlig svart ofta av:

C 0 – M 0 – Y 0 – K 100

Detta passar vanligtvis bra för:

• mindre svart text
• tunna svarta linjer
• streckkoder
• tekniska detaljer

För stora svarta bakgrunder kan en blandad svart, ofta kallad djupsvart eller rich black, ge ett fylligare resultat.

Ett exempel kan vara:

C 60 – M 40 – Y 40 – K 100

Detta är endast ett exempel. Lämplig färgblandning och maximal total färgmängd varierar mellan olika material och produktionsmetoder. En grafisk guide kan rekommendera en viss blandning, men tryckleverantörens egna specifikationer ska alltid prioriteras.

Använd normalt inte djupsvart till mycket liten text eftersom flera färgplåtar eller färgkanaler då måste passa exakt mot varandra.

Vit färg i tryck

I ett vanligt dokument betyder vitt ofta att inget trycks och att materialets egen färg lämnas synlig.

På vitt papper fungerar detta som en vit yta. På brunt, svart, transparent eller färgat material blir resultatet däremot materialets färg, inte vitt.

För att få verkligt vitt tryck kan produktionen behöva använda:

• vit screentrycksfärg
• vit UV-färg
• vit folie
• vit digital tryckfärg
• vitt undertryck

Vit färg ska ofta skapas som en separat dekorfärg i originalet. Fråga alltid vilka inställningar och färgnamn som ska användas.

Övertryck

Övertryck betyder att ett objekt trycks ovanpå den färg som ligger under i stället för att underliggande färg tas bort.

Detta kan vara användbart i vissa tekniska situationer, men felaktiga övertrycksinställningar kan göra att:

• ljus text försvinner mot en mörk bakgrund
• färger blandas
• logotyper får fel nyans
• vita objekt inte syns
• illustrationer förändras

Övertryck kan vara svårt att upptäcka i vanlig skärmvisning. Kontrollera därför filen med funktionen för förhandsvisning av separationer eller övertryck innan den skickas.

Toningar och färgövergångar

En toning är en gradvis övergång mellan två eller flera färger.

Mjuka toningar kan ibland få synliga steg, så kallad bandning. Risken påverkas av:

• filens färgdjup
• komprimering
• tryckmetod
• material
• toningens längd
• hur små färgskillnaderna är

Undvik mycket långa och subtila toningar när produkten eller tryckmetoden har begränsad färgåtergivning.

Ett svagt brus kan ibland minska synlig bandning, men detta bör bedömas av en designer eller prepressoperatör.

Vektorgrafik

Vektorgrafik består av matematiskt definierade linjer, kurvor, former och punkter.

En vektorbaserad logotyp kan förstoras eller förminskas utan att bli pixlig. Därför är vektorgrafik det bästa valet för:

• logotyper
• symboler
• illustrationer
• text
• linjer
• stanskonturer
• enkla grafiska mönster

Vanliga vektorformat är:

• AI
• EPS
• SVG
• vektorbaserad PDF

Vektorgrafik är särskilt viktig när samma logotyp ska användas på både små och stora produkter.

Pixelgrafik

Pixelgrafik, även kallad rastergrafik, består av små bildpunkter.

Fotografier är normalt pixelbaserade. När en pixelbild förstoras för mycket blir bildpunkterna synliga och motivet kan upplevas oskarpt.

Vanliga pixelbaserade filformat är:

• JPG
• JPEG
• PNG
• TIFF
• PSD

En JPG- eller PNG-fil blir inte automatiskt vektorbaserad genom att sparas som PDF, AI eller EPS. Bildinnehållet är fortfarande uppbyggt av pixlar.

Upplösning, PPI och DPI

Upplösning beskriver hur mycket bildinformation som finns inom en viss yta.

PPI

PPI betyder pixels per inch och beskriver antalet bildpunkter per tum i en digital bild.

DPI

DPI betyder dots per inch och beskriver egentligen antalet tryck- eller skrivarpunkter per tum.

Begreppen används ofta omväxlande i vardagligt arbete, även om PPI är mer korrekt när man talar om digitala bilders upplösning.

Rekommenderad upplösning

För trycksaker som ska betraktas på nära håll rekommenderas ofta omkring:

• 300 ppi i slutformat för fotografier
• högre upplösning för små svartvita linjebilder
• vektorgrafik för logotyper och text

För stora skyltar, banderoller och mässväggar kan en lägre upplösning fungera eftersom de betraktas på längre avstånd. För vissa storformatsprodukter kan cirka 125–150 ppi vara tillräckligt, beroende på slutformat och betraktningsavstånd.

Det viktiga är att upplösningen bedöms i det faktiska slutformatet.

En bild som är 300 ppi i A4-format kan få betydligt lägre effektiv upplösning om den förstoras till en stor väggbild.

Bildkvalitet och betraktningsavstånd

En produkt som ska hållas i handen kräver högre detaljskärpa än en skylt som ska betraktas på tio meters avstånd.

Vid bedömning av bildkvalitet behöver man därför känna till:

• produktens slutmått
• bildens faktiska upplösning
• betraktningsavståndet
• materialets struktur
• tryckmetodens detaljnivå

En lågupplöst bild blir inte högupplöst bara genom att värdet ändras till 300 ppi i ett bildbehandlingsprogram. Programmet kan skapa nya bildpunkter, men kan inte återskapa detaljer som saknas i originalbilden.

Filformat för tryck

PDF

PDF är det vanligaste formatet för leverans av kompletta tryckoriginal.

En korrekt skapad PDF kan innehålla:

• vektorgrafik
• pixelbilder
• typsnitt
• färgprofiler
• utfall
• skärmärken
• transparenser
• dekorfärger

För tryckproduktion används ofta någon variant av PDF/X-standard, men exakt version bör anpassas efter producentens krav.

AI

AI är Adobe Illustrators arbetsformat och lämpar sig för vektorgrafik, logotyper och illustrationer.

Bifoga länkade bilder och konvertera eller inkludera typsnitt när en öppen AI-fil ska skickas.

EPS

EPS är ett äldre format som fortfarande används för logotyper och vektorgrafik. Formatet kan innehålla både vektor- och pixelinformation.

TIFF

TIFF är ett högkvalitativt pixelbaserat format som kan användas för fotografier och bildmaterial.

JPG

JPG ger ofta mindre filer men använder förstörande komprimering. Kraftig eller upprepad komprimering kan skapa:

• oskärpa
• block
• brus
• missfärgade kanter

JPG kan fungera bra för fotografier när filen sparas i hög kvalitet och har tillräcklig upplösning.

PNG

PNG används främst digitalt och kan innehålla transparent bakgrund. Formatet arbetar normalt i RGB och är därför sällan det bästa slutformatet för en komplett tryckfil.

SVG

SVG är ett vektorformat som främst används digitalt. Det kan ibland användas för produktion, men kontrollera alltid om producentens programvara stöder filen och dess effekter.

Typsnitt och text

Ett tryckoriginal måste innehålla rätt typsnitt.

Om typsnitt saknas kan texten:

• ersättas med ett annat typsnitt
• flytta sig
• få annan radbrytning
• ändra storlek
• få fel symboler

För att undvika detta kan typsnitten:

• bäddas in i PDF-filen
• bifogas tillsammans med arbetsfilen
• konverteras till textkonturer eller banor

När text konverteras till banor går den normalt inte längre att redigera som vanlig text. Spara därför alltid en redigerbar originalfil innan konverteringen görs.

Kontrollera även:

• stavning
• telefonnummer
• webbadresser
• priser
• datum
• adresser
• produktinformation
• juridisk text

Kunden ansvarar normalt för att innehållet är korrekt vid godkännande av korrekturet.

Linjetjocklek och liten text

Mycket tunna linjer och mycket liten text kan vara svåra att reproducera.

Risken ökar när:

• texten består av flera CMYK-färger
• texten är negativ mot en mörk bakgrund
• materialet är grovt eller absorberande
• trycket sker med flexo eller screentryck
• färgpassningen har begränsad precision
• foliering eller prägling används

Använd helst 100 procent svart för liten svart text och undvik fyrfärgssvart i små detaljer.

Minsta tillåtna textstorlek och linjetjocklek varierar mellan produkterna.

Utfall

Utfall är den del av motivet som fortsätter utanför produktens slutliga skärkant.

När en trycksak skärs kan det uppstå små mekaniska variationer. Utan utfall finns risk att en vit eller ofärgad kant blir synlig.

Vanligt utfall för trycksaker kan vara:

• 2 mm
• 3 mm
• 5 mm

För förpackningar, storformat och specialprodukter kan större utfall krävas.

Använd alltid den mall eller produktspecifikation som gäller för den aktuella produkten.

Säkerhetsmarginal

Säkerhetsmarginalen är området innanför skärlinjen där viktiga element bör placeras.

Håll därför logotyper, text, telefonnummer och andra viktiga detaljer på säkert avstånd från:

• skärkanter
• viklinjer
• sömmar
• limytor
• hål
• stansningar
• perforeringar
• häftklamrar
• bindningar

Säkerhetsmarginalen är inte samma sak som utfall.

Utfall ligger utanför slutformatet. Säkerhetsmarginalen ligger innanför slutformatet.

Skärmärken

Skärmärken visar var produkten ska skäras.

Skärmärken ska normalt skapas automatiskt vid export från layoutprogrammet och placeras utanför utfallet.

Rita inte egna skärmärken om en särskild produktmall redan innehåller tekniska skärlinjer.

Stanslinje

En stanslinje visar produktens slutliga form och används vid specialskärning av exempelvis:

• förpackningar
• etiketter
• mappar
• kort
• skyltar
• hangtags
• fönster
• produkter med rundade hörn

Stanslinjen ska vanligtvis:

• vara vektorbaserad
• ligga i ett eget lager
• ha en tydligt namngiven dekorfärg
• vara inställd på övertryck
• inte ingå i den synliga designen

Exakta inställningar varierar mellan olika producenter.

Tryckmetoder

Digitaltryck

Vid digitaltryck överförs motivet direkt från en digital fil utan traditionella tryckplåtar.

Digitaltryck passar ofta för:

• små och medelstora upplagor
• korta leveranstider
• flera olika motiv
• personliga namn och nummer
• variabel information
• provserier

Eftersom informationen kan ändras mellan varje tryck kan digitaltryck användas för variabeldata.

Offsettryck

Offsettryck använder separata tryckplåtar och lämpar sig ofta för:

• medelstora och stora upplagor
• broschyrer
• kataloger
• böcker
• förpackningar
• pappersprodukter
• hög och jämn bildkvalitet

Startkostnaden är ofta högre än vid digitaltryck, men styckkostnaden kan bli lägre vid större upplagor.

Flexotryck

Flexotryck använder flexibla tryckformar och används ofta för:

• förpackningsfilm
• servetter
• papperspåsar
• livsmedelspapper
• etiketter
• wellpapp
• vissa engångsartiklar

Tryckresultatet påverkas av materialets struktur, färgens täckning, raster och färgpassning.

Screentryck

Vid screentryck pressas färgen genom en fin duk eller schablon.

Metoden används bland annat på:

• textil
• plast
• metall
• glas
• trä
• skyltar
• profilprodukter

Screentryck kan ge ett täckande och hållbart tryck och kan användas med specialfärger. Metoden har däremot ofta begränsningar för mycket små detaljer och fotografiska motiv.

Tampotryck

Tampotryck överför motivet med hjälp av en elastisk tampong.

Metoden används ofta på mindre, böjda eller ojämna produkter, exempelvis:

• pennor
• nyckelringar
• små plastprodukter
• köksprodukter
• tekniska detaljer

Sublimering

Sublimering innebär att färgen överförs med värme och binds i ett lämpligt material.

Metoden används ofta för:

• polyestertextil
• muggar med särskild beläggning
• band
• flaggor
• vissa profilprodukter

Sublimering ger bäst resultat på vita eller mycket ljusa underlag.

UV-tryck

UV-tryck härdas med ultraviolett ljus och kan användas på många plana material.

Det används bland annat på:

• plast
• metall
• trä
• akryl
• kartong
• skyltmaterial
• profilprodukter

På mörka eller transparenta material kan en vit underfärg behövas.

Papper och kartong

Papperets egenskaper påverkar både produktens känsla och tryckets utseende.

Viktiga egenskaper är:

• ytvikt
• tjocklek
• styvhet
• opacitet
• vithet
• ytstruktur
• absorptionsförmåga
• fiberriktning
• bestrykning

Gramvikt

Papper anges ofta i gram per kvadratmeter, g/m².

Exempel:

• 80 g/m² kopieringspapper
• 115–170 g/m² broschyrpapper
• 200–350 g/m² kraftigare kort och omslag
• ännu högre gramvikt för kartong och förpackningar

Två papper med samma gramvikt kan ha olika tjocklek beroende på fibersammansättning och tillverkning.

Bestruket papper

Bestruket papper har behandlats för att få en jämnare yta.

Det passar ofta för:

• fotografier
• kataloger
• broschyrer
• reklamblad
• exklusiva trycksaker

Det finns bland annat:

• blankbestruket papper
• mattbestruket papper
• silkbestruket papper

Färger och bilder upplevs ofta som tydligare och mer kontrastrika på bestruket papper.

Obestruket papper

Obestruket papper har en öppnare och mer absorberande yta.

Det används ofta för:

• brevpapper
• anteckningsblock
• böcker
• menyer
• naturpräglade trycksaker
• skrivbara produkter

Färger kan upplevas mjukare och mindre intensiva än på bestruket papper.

Offsetpapper och träfritt papper

Offsetpapper är ett vanligt obestruket papper som lämpar sig för text, illustrationer och skrivbara trycksaker.

Begreppet träfritt betyder inte att pappret är tillverkat utan trä. Det betyder normalt att en stor del av ligninet har avlägsnats genom kemisk bearbetning av pappersmassan.

Bristolkartong

Bristolkartong är en kraftigare och relativt styv kartong som kan användas för:

• kort
• mappar
• förpackningar
• omslag
• skyltar
• etiketter

Den kan vara bestruken på en eller båda sidor.

Kraftpapper

Kraftpapper tillverkas för att få god styrka och finns i både bruna och vita varianter.

Det används bland annat för:

• papperspåsar
• livsmedelspapper
• omslag
• förpackningar
• kartonger
• etiketter

Brunt kraftpapper har en tydlig naturkaraktär, men materialets egen färg påverkar tryckfärgerna.

Wellpapp

Wellpapp består normalt av ett vågformat pappersskikt mellan plana ytskikt.

Det används främst till:

• transportkartonger
• pizzakartonger
• produktförpackningar
• displayer
• skyddande emballage

Olika wellprofiler ger olika tjocklek, stötdämpning och tryckegenskaper.

Design- och effektpapper

Designpapper kan ha särskilda färger eller ytstrukturer, exempelvis:

• präglad yta
• pärlemoreffekt
• metallisk yta
• filtstruktur
• linneprägling
• synliga fibrer
• färgad pappersmassa

Effektpapper kan förstärka produktens visuella och taktila karaktär, men kan också påverka tryckets täckning och detaljskärpa.

Fiberriktning

Papperets fibrer ligger huvudsakligen i en viss riktning.

Rätt fiberriktning är viktig vid:

• falsning
• bigning
• bokbindning
• limning
• tillverkning av förpackningar
• produkter som ska öppnas och stängas

Fel fiberriktning kan göra att pappret spricker, böjer sig fel eller blir svårare att bearbeta.

Efterbehandling

Efterbehandling är de moment som sker efter själva tryckningen.

Rätt efterbehandling kan:

• skydda trycket
• förstärka färgerna
• skapa en exklusiv känsla
• förbättra hållbarheten
• ge produkten en särskild form eller funktion

Laminering

Laminering innebär att en tunn film appliceras på den tryckta ytan.

Matt laminering

Ger en mjukare och mindre reflekterande yta. Den kan skapa ett exklusivt uttryck men kan också göra vissa färger något dovare.

Blank laminering

Ger mer glans och kan förstärka kontrast och färgmättnad.

Soft touch-laminering

Ger en mjuk, sammetsliknande känsla. Ytan kan vara känsligare för repor, fett och fingeravtryck beroende på material och användning.

Reptålig laminering

Utvecklad för att minska synliga repor på mörka och känsliga ytor.

Lack

Lack appliceras för att skydda eller framhäva trycket.

Vanliga typer är:

• dispersionslack
• UV-lack
• partiell UV-lack
• mattlack
• blanklack
• doftlack

Partiell UV-lack används för att göra utvalda delar blankare eller mer framträdande än bakgrunden.

Doftlack kan innehålla mikrokapslar som frigör en doft vid beröring eller gnuggning.

Foliering

Foliering innebär att en tunn folie överförs till materialet, ofta med värme och tryck.

Vanliga folier är:

• guld
• silver
• koppar
• roséguld
• holografisk
• vit
• svart
• färgade metallicfolier

Foliering ger en annan glans och reflektion än vanlig tryckfärg.

Mycket små detaljer och tunna linjer kan vara svåra att foliera. Resultatet påverkas också av materialets struktur.

Prägling

Prägling förändrar materialets yta med hjälp av tryck och en kliché.

Blindprägling

Motivet formas i materialet utan tryckfärg eller folie.

Upphöjd prägling

Motivet pressas upp från materialets yta.

Nedsänkt prägling

Motivet pressas ned i materialet. Detta kallas även debossing.

Prägling kan kombineras med tryck, folie eller lack.

Stansning

Stansning används för att skära en produkt i en särskild form.

Det kan exempelvis vara:

• runda hörn
• ett fönster i en förpackning
• en specialformad etikett
• ett hål i en hangtag
• en konturskuren skylt
• en formskuren mapp

En fysisk stansform kan behöva tillverkas innan produktionen börjar. Stansning används ofta för att skapa visuellt och funktionellt mervärde.

Bigning

Bigning innebär att en kontrollerad presslinje skapas i ett tjockare papper eller en kartong före vikning.

Bigningen hjälper materialet att vikas på rätt plats och minskar risken för att färg eller pappersyta spricker.

Bigning används ofta till:

• gratulationskort
• mappar
• menyer
• inbjudningar
• förpackningar
• omslag

Den turkiska termen pliyaj används för motsvarande bearbetning och beskrivs som en metod för att skapa en jämn viklinje i tjockare papper och kartong.

Falsning

Falsning betyder att ett papper viks till ett bestämt format.

Vanliga falsningar är:

• enkelvikning
• rullfals
• dragspelsfals
• fönsterfals
• korsfals
• parallellfals

Papperets gramvikt, fiberriktning och ytbehandling påverkar hur väl det kan falsas.

Kraftigare eller bestrukna material behöver ofta bigas före falsning.

Perforering

Perforering är en rad små hål eller skärningar som gör det lättare att riva av en del av produkten.

Det används bland annat för:

• biljetter
• kuponger
• block
• formulär
• svarskort
• kvitton
• avrivningsbara etiketter

Perforeringens täthet och styrka anpassas efter hur lätt delen ska kunna rivas loss.

Hålslagning och borrning

Hål kan göras i trycksaker för exempelvis:

• pärmar
• mappar
• hangtags
• skyltar
• produktkort
• etiketter
• upphängning

Viktiga texter och grafiska element måste placeras på tillräckligt avstånd från hålen.

Bindning

Klammerhäftning

Vikta ark sammanfogas med metallklamrar i ryggen.

Passar för tunnare:

• broschyrer
• program
• menyer
• informationshäften

Limhäftning

Sidorna limmas i ryggen och förses vanligtvis med ett omslag.

Passar för:

• kataloger
• rapporter
• böcker
• tjockare broschyrer

Vid limbindning måste hänsyn tas till ryggbredd, limyta och att en del av sidans inre område kan bli svårare att se.

Wire-O

Sidorna binds med metalltråd genom stansade hål.

Passar för:

• block
• kalendrar
• manualer
• anteckningsböcker
• menyer

Håll viktig information på säkert avstånd från bindningshålen.

Spiralbindning

Liknar Wire-O men använder en sammanhängande spiral av metall eller plast.

Hårdband

Bokens inlaga monteras i ett styvt omslag. Konstruktionen kräver särskilda mått för rygg, pärmar, överdrag och invik.

Korrektur

Ett korrektur visar hur designen är tänkt att placeras på produkten.

Vid korrektur ska kunden kontrollera:

• produkt och modell
• format och mått
• logotypens placering
• logotypens storlek
• färgkoder
• texter och stavning
• telefonnummer
• webbadresser
• antal tryckfärger
• trycksidor
• produktens orientering
• eventuell numrering eller variabel information

Produktion bör inte starta innan korrekturet har godkänts.

Designkorrektur och färgprov

Ett digitalt korrektur är i första hand ett designkorrektur.

Det används för att bedöma:

• placering
• storlek
• proportion
• beskärning
• textinnehåll
• produktens olika trycksidor

Ett digitalt PDF-korrektur kan inte garantera exakt färgåtergivning eftersom kundens bildskärm och visningsmiljö inte kan kontrolleras.

För kritiska färger kan följande behövas:

• fysisk färgprovning
• materialprov
• provtryck
• förproduktionsprov
• godkänt referensexemplar
• fysisk Pantone-guide

Tryck på specialprodukter

Vid tryck på färdiga produkter måste designen anpassas efter produktens form och material.

Tänk särskilt på:

• böjda ytor
• kanter och sömmar
• ojämna material
• produktens öppningsriktning
• tryckytans verkliga storlek
• handtag, hål och beslag
• materialets färg
• produktens användning
• värme, fukt och slitage

Ett motiv som fungerar på papper fungerar inte automatiskt på textil, metall, trä, plast eller glas.

Toleranser i produktion

Grafisk produktion innehåller mekaniska och materialrelaterade toleranser.

Mindre variationer kan förekomma i:

• placering
• skärning
• vikning
• färg
• produktmått
• materialton
• sömnad
• limning
• foliering
• prägling
• stansning

Toleransernas storlek beror på produkt, material, maskin och tryckmetod.

Placera därför inte tunna ramar eller viktiga detaljer alltför nära produktens kanter.

Över- och underleverans

Vid vissa produktionsmetoder kan den slutliga levererade mängden bli något högre eller lägre än den beställda mängden.

Det kan bero på:

• inställning av maskiner
• kvalitetskontroll
• materialspill
• kassation under produktionen
• behov av extra exemplar för bearbetning

Tillåten över- eller underleverans ska framgå av offert, orderbekräftelse eller produktspecifikation.

Checklista för ett tryckfärdigt original

Format och layout

• Dokumentet har rätt slutformat.
• Rätt produktmall har använts.
• Utfallet är tillräckligt.
• Viktig information ligger innanför säkerhetsmarginalen.
• Viklinjer, skärlinjer och stanslinjer är korrekt placerade.
• Designen har rätt orientering.

Färger

• Tryckfilen använder rätt färgsystem.
• RGB-färger har kontrollerats.
• Pantone-färger har rätt kod och rätt bibliotek.
• Vit tryckfärg ligger som separat färg när det krävs.
• Övertrycksinställningar har kontrollerats.
• Den totala färgmängden följer produktionskraven.

Bilder

• Bilderna har tillräcklig upplösning i slutformat.
• Inga bilder saknas.
• Bilderna är inte onödigt komprimerade.
• Färgläget är korrekt.
• Beskärningen har kontrollerats.

Logotyper och grafik

• Logotypen är helst vektorbaserad.
• Tunna linjer är tillräckligt kraftiga.
• Små detaljer är anpassade efter tryckmetoden.
• Stanslinjer och tekniska linjer ligger i separata lager.

Text

• Stavningen är kontrollerad.
• Telefonnummer och adresser är korrekta.
• Typsnitten är inbäddade eller konverterade till banor.
• Svart liten text består normalt av 100 procent svart.
• Texten ligger på säkert avstånd från skärning och bindning.

Export

• Filen är exporterad enligt efterfrågad PDF-standard.
• Utfall följer med.
• Skärmärken används endast när det efterfrågas.
• Onödiga kommentarer och formulärfält har tagits bort.
• Den exporterade PDF-filen har öppnats och kontrollerats.

Vanliga frågor

Varför ser färgen annorlunda ut i tryck än på skärmen?

Skärmar använder RGB-ljus medan tryck vanligtvis använder CMYK-färg. Skärmens kalibrering, färgprofilen, materialet och tryckmetoden påverkar dessutom resultatet.

Kan jag använda en JPG-logotyp?

Det går ibland, men filen måste ha tillräcklig upplösning och rätt bakgrund. En vektorbaserad AI-, EPS- eller PDF-logotyp ger normalt ett bättre och mer flexibelt resultat.

Kan ni använda färgen från min webbplats?

En webbfärg anges vanligtvis i HEX eller RGB. Den behöver konverteras eller matchas mot CMYK eller Pantone. Resultatet kan därför avvika från skärmens färg.

Är en Pantone-färg alltid exakt likadan?

Pantone ger en tydligare färgreferens, men färgens utseende påverkas fortfarande av material, ytbehandling, färgtyp, tryckmetod och belysning.

Behöver alla filer vara i CMYK?

Inte alltid. Kravet beror på produktionsmetoden. Många traditionella trycksaker produceras i CMYK, medan andra produkter kan använda Pantone, RGB-baserad digital produktion, vit färg eller separata dekorfärger.

Vad betyder tryckfärdig fil?

En tryckfärdig fil har rätt mått, färger, upplösning, utfall, typsnitt och tekniska inställningar för den aktuella produktionen.

Kan PowerPoint eller Word användas för tryckoriginal?

Programmen är inte utvecklade för professionell grafisk produktion och kan ge problem med färger, typsnitt, upplösning och utfall. Professionella original skapas vanligtvis i program som Adobe Illustrator, InDesign eller Photoshop.

Kan en lågupplöst bild förbättras?

En bild kan ibland bearbetas och skalas upp, men detaljer som saknas i originalet kan inte återställas helt. Det bästa resultatet fås alltid från en högupplöst originalbild.

Vad är skillnaden mellan matt och blank laminering?

Matt laminering ger mindre reflexer och ett mjukare uttryck. Blank laminering ger mer glans och kan förstärka färger och kontrast.

Vad är skillnaden mellan bigning och falsning?

Bigning skapar en pressad viklinje i materialet. Falsning är själva vikningen. Kraftigare material behöver ofta först bigas och därefter falsas.

Vad är skillnaden mellan stansning och perforering?

Stansning skär ut en form eller kontur. Perforering skapar en försvagad linje som gör att en del enkelt kan rivas loss.

Behöver du hjälp med ditt tryckoriginal?

Sibon Production hjälper dig att kontrollera att originalet är lämpligt för den valda produkten och produktionsmetoden.

Vi kan bland annat hjälpa till med:

• kontroll av format och mått
• placering av logotyp
• bedömning av bildkvalitet
• kontroll av utfall och säkerhetsmarginal
• val av tryckmetod
• anpassning efter material
• färgreferenser
• korrektur före produktion

Ett godkänt digitalt korrektur visar normalt placering, storlek och innehåll. När färgen är särskilt kritisk rekommenderar vi att färgen anges med en tydlig Pantone-referens och att behovet av fysiskt prov diskuteras innan produktionen startar.

Sibon Production är din inköps- och produktionspartner från idé och produktval till korrektur, kvalitetskontroll och färdig leverans.